Julintervju med Wille Knuthas - del 1

Efter en lyckad debut i SSL i veckan med Mullsjö är Wille Knuthas på väg mot ett nytt genombrott. Vi vill hålla traditionen i liv med en lite längre intervju lagom till julafton och vad passar bättre än att fråga en ung spelare om sin väg till framgång.

Om vi börjar med veckans riktiga debut där du startade i första kedjan mot Kalmarsund. Hur gick tankarna innan matchen?
- När Andreas Elf sa till mig dagen innan att jag skulle starta i matchen mot Kalmarsund blev jag direkt lite nervös. Det skulle som sagt bli min första SSL-match från start och bara av att tänka på det blev jag lite pirrig. Jag har länge kämpat för att få spela i SSL och få göra debut mot Kalmarsund kändes jättekul. Att få chansen att spela i första kedjan var inget jag trodde när jag fick höra att jag skulle starta mot Kalmarsund, det blev jag väldigt förvånad över. Vår kedja var helt okej defensivt men vi kunde mer offensivt.

Hur var känslan av att i första bytet stå mot Kim Nilsson på andra sidan?
- Det var coolt att stå där i sin debut i en fullsatt Kalmar sporthall. Att Kim stod på andra sidan var lite speciellt. Det är en fantastisk innebandyspelare som kan göra det mesta på en innebandyplan.

Även om matchen slutade med förlust tror jag de flesta håller med om att du var ett utropstecken. Skönt att få en så fin start i SSL-sammanhang?
- Det var såklart jättekul att börja bra och det är något man tar med sig. Första målet i SSL är alltid speciellt för alla spelare tror jag, men målet jag gjorde spelar egentligen ingen roll när vi inte vann matchen.

Om vi backar bandet och går tillbaka i tiden så måste man ju ändå säga att du under en lång tid stått ut ganska mycket för din ålder. Första gången jag själv såg gamla P01-laget var kanske för drygt fem år sedan. Ni var redan då väldigt duktiga och man såg tydligt att laget skulle bli något. Berätta lite om de första åren kring innebandyn?
- Allt började med att pappa tog med mig till Grästorpsskolans idrottshall för att lattja lite när jag var fem år. Jag fastnade direkt för innebandyn och pappa skapade ett 00/01 lag som jag var med och spelade i. Samtidigt som vi växte och fler spelare började i laget gick vi över till Hovslättsskolans idrottshall. Som du säger så var laget väldigt duktigt redan tidigt. När vi väl började spela matcher så vann vi ganska stort i många matcher och jag tror det berodde på att vi i Hovslätt började träna innebandy i väldigt tidig ålder om man jämför med andra lag. De första åren var även väldigt viktiga för min utveckling.

Har du hållit på med andra idrotter än innebandyn?
- Ja, jag spelade fotboll fram tills jag var 15 år.

Ångrar du att du slutade med fotbollen eller har det känts naturligt?
- Det kändes naturligt att sluta med fotboll. Jag tyckte inte fotbollen var lika rolig som innebandyn samtidigt som jag hade fått chansen att träna med Hovslätts innebandyherrlag på försäsongen. Det krävs en bra försäsong för att komma förberedd in till den riktiga säsongen så därför blev beslutet lite enklare att ta. Idag saknar jag inte fotbollen något.

Efter att du renodlat satsat på innebandyn har du ju redan varit med och vunnit en hel del och spelat i många viktiga matcher. Summera kort de största matcherna och vad som betytt mest?
- Min första SSL-match är såklart en av mina största matcher jag har spelat i min karriär.
Matchen mot Ledberg i finalen i p16-sm förra säsongen var också väldig speciell. Att få vinna sm-guld med det laget betydde väldigt mycket för mig.
Sen har jag vunnit Gothia-cup tre gånger, det var såklart väldigt kul och något jag har väldigt bra minnen ifrån.

Blir du nervös när det börjar dra ihop sig eller är känslan mer att det är nu det är ”dags”?
- Någon dag innan match och även några timmar innan match kan jag vara väldigt nervös. Men när uppvärmningen börjar släpper all nervositet. Jag tror det är att jag blir så fokuserad så nervositeten försvinner av sig själv. Det kan ibland hända att jag även är nervös vid matchstart men det är bara vid väldigt speciella matcher.

Om vi ser till rollfördelning i de olika lagen du i år spelar i skiljer det sig rätt mycket. I JAS-laget är du ju onekligen en spelare som väldigt mycket kretsar kring. I A-laget kanske mer en av flera som ska göra poängen framåt medan du i Mullsjö än så länge inte är ordinarie startspelare. Är det lätt att ta sig an de olika rollerna?
- Ja, det skulle jag säga. Jag vet min roll i alla tre lag och utifrån min roll i de olika lagen gäller det att jobba med det som förväntas av mig. Min roll är som sagt olika i de olika lagen men eftersom jag är en offensiv spelare så ska jag bidra i det offensiva spelet i alla tre lag. Det är en roll som jag har oavsett vart jag spelar och som jag själv känner att jag måste bidra med.

Är det jobbigt att vara med i flera olika serier och grupper?
- Nej, verkligen inte. Jag ser det bara som en fördel att spela i olika serier och få vara med i olika grupper. Det skiljer såklart mycket mellan SSL, division 1 och jas. Men jag tycker man får lite olika av varje som gör att man utvecklas som spelare.

Du har under förhållandevis lång tid spelat och tränat med seniorer. Känner du att du utvecklats som person snabbare genom detta?
- Det känns som jag har utvecklats snabbare både som person och innebandyspelare av att träna med seniorer i tidig ålder. Det var väldigt lärorikt för mig och något som jag inte ångrar. Men jag gick ju inte över till att enbart träna med seniorer utan fortsatte att träna med juniorer också och det tror jag var viktigt. Men jag fick i alla fall känna på hur det var att träna med seniorerna och se vad som krävdes.

Fortsättning i del 2>

Foto: Marcus Vilson

David Johansson